Etikettarkiv: linbrott

Gammelgösta klev av…

Igår hade jag en lucka i mitt annars så ospäckade och ouppstyrda schema. :) Då drog jag till sjöss med min fiskekumpan Frasse som är totalt livrädd för de vansinnigt livsfarliga gösar som synar båten. I ren protest lade han sig i håven för att komplicera landningen av en eventuell fångst.

ekolod 2
Du plockar jävlar inte upp en enda fiskusling till, det ska jag minsann se till!

Väl ute på sjön var det svaga krusningar på ytan, och gassande sol mellan molnen som drog förbi. Satan vad varmt det blev i solen! Men jäklar i havet vad kallt det blev när den gick i moln. Jackan åkte av och på om vartannat under förmiddagen.

Jag sänkte ner givaren och drog igång ekolodet. Medan jag väntade på att ekolodet skulle starta upp så kollades utrustningen och jiggarna för dagen. Linorna och tafsarna provdrogs så de säkert skulle palla dagens förmodade påfrestningar. När jag höll på som bäst med att häkta på jiggarna på spöna ser jag ett enormt eko torna upp sig på ekolodet. Jag blir skitstressad och häktar på första bästa jigg och sänker ner. En blå, lång, ful rackare var det jag fick tag i. Jiggen har precis stannat när ett våldsamt hugg nästan sliter spöt ur handen på mig. Gäddjävel tänker jag. -”Inte nu igen..”-tänkte Frasse och gömde sig under plåten i fören. Givetvis var slirbromsen alldeles för löst ställd sedan den senaste turen, så när jag drämmer till med ett av mina ökända karatemothugg drar det ut lina från rullen, och jag håller på att flyga överbord. Jag svär lite inombords medan jag sätter tummen på spolen och drämmer till med ytterligare ett par stenhårda mothugg. Fisken i andra änden svarar med ett par hårda stånkar. Efter en jäkla fight ligger första gösen iallafall i håven. 87cm lång var den. Bra början, och jag har inte ens börjat fiska ännu! Förhoppningarna på resten av dagen är på topp när jag gasar vidare i jakten på de ännu större.

Gösta 87
Första fisken för dagen, 87cm lång… Härlig fight!

 

Tiden går, och alla gösar jag hittar bara simmar undan som om de hade bråttom till bussen. De vet väl vad som är på väg att hända. Antagligen har de fått sig en åktur tidigare i livet, eller så har någon av deras släktingar det, och så har släktingarna i sin tur berättat om detta under något släktkalas. Till slut hittar jag den! Den gös som alla gösfiskare väntar på. Den ultimata gösen. Jag sänker ner den blåa, långa, fula jiggen för att se reaktionen.

 

ekolod
Storgösta totalvägrar.

Ekot blinkar till och reagerar genast på jiggen. Den stiger sakta, sakta, sakta, och jag blir mer och mer spänd för varje sekund som den står där nere och inspekterar jiggen. Det här är livet! Spänningen som spritter i hela kroppen, och vetskapen om att man har sjömonstret en centimeter från sitt bete. Denna känsla byts ut ganska snabbt mot ren och skär frustration när göshelvetet inte biter. Svordomar, könsord och illvrål skär i stackars Frasses öron. Stackaren förstår ju inte varför jag är förbannad. :)

I sjön jag fiskar är det vissa dagar ett rent helvete att hitta gösarna, medan det andra dagar är hur lätt som helst. Just den här dagen är det svårt då de är så utspridda över stora områden, samt att de simmar undan så fort jag kommer farande i min Quintrex. Jag använder mig heller inte av något sidoseende ekolod, utan enbart ett vanligt hederligt 2D-lod av ypperlig kvalitet. Därför har jag ingen aning om åt vilken sida, eller åt vilket håll fiskarna simmar undan. Ibland chansar man rätt, men oftast inte. :)

Gösta 81

 

På eftermiddagen blåste det upp, och det blev ett ännu större helvete att lyckas parkera över fiskarna. Det blev några stycken i samma kaliber som den på bilden ovan, men inga bjässar. Jag sänkte på ett skitstort eko som jag var säker på inte skulle hugga. Det steg sakta, sakta, och sedan, -Pang! Jag drämmer till med ett mothugg utan dess nåd. Det blev precis tvärstumt, sekunden senare gick linan av. Måste varit en stor gris där nere i djupet. Jag skriker och vrålar över min förlust så pass mycket att en intilliggande båt kommer för att se hur det är fatt. Pinsamt värre, men när jag förklarar situationen med tappad storgös så får jag medlidande. Frasse ber om att få följa med dem i deras båt istället, för det verkar mycket lugnare där. Det får han inte.

Skitfiske!

//Jonas